Sitta 85p
Stå med stöd 40p
Kryp 100p

Vi är mycket stolta. En glad men trött Sanna lät meddela:
- Jag har avklarat tre kurser nu på kort tid. Nu behöver jag finslipa på några detaljer för att klara nästa kurs, men jag är inte orolig. Jag kör på med gott självförtroende. Tack för ert stöd och att ni tror på mig.

Vi som vårdnadshavare är dock lite oroliga för hennes framfart, hon tror att nästa kurs Stå utan stöd, ska avklaras lika fort. Tyvärr medför detta risker, som hon själv inte är medveten om. För att minska risker i framtiden tror vi att det är bra för Sanna om hennes partner är en mer försiktig och lugn person. Vi tror att den kompletteringen kan gynna Sanna.

Igår firades hennes framsteg, 42 skott avfyrades i stan. Det var roligt att så många ville glädjas med henne. Vi tackar er alla.

Fotograf Sandra Lindström

P.S Kolla pappas snygga strumpor

Av någon anledning tilltalade Magdalena Graafs boks titel mig “Det ska bli ett sant nöje att döda dig” så jag började lyssna på den i ljudboksform. Det är Magdalena själv som läser.

Kapitel 1 var intressant, hon fångade mig. Kapitel 2 – 7 lyssnade jag på när jag lagt mig igår.

Under dessa två timmar som dessa sex kapitel vara hade jag en stor, stor klump i magen. Det vred sig i magen. Ibland kröp jag ihop i fosterställning och knuten blev värre och större – det smärtade, tårarna rann mer ofta än sällan. Varje längre paus hon tog tänkte jag: Nu, nu får det sluta. Varje gång jag tänkte dem tankarna fortsatte Magdalena med: Och värre blev det. flera gånger var jag på väg att stänga av för att jag inte orkade mer, men det fängslade mig.

Det som fick mitt hjärta att vridas om och bli minimalt var vid en viss scen, inte den värsta, inte den grövsta och inte den hemskaste – men för mig den mest känslosamma. Magdalena vaknar på morgonen av att hon känner metall mot huvudet, hon tittar upp och tittar rakt in i pistolens mynning. Hon säger något i stil med: Såja älskling, ge den till mamma.

Hennes 1-åriga son har hittat Jormas pistol som var laddad!! Och han ville visa mamma den…

Jag var tvungen att stänga av den för att kunna sova. Jag kröp ihop med en enorm klump i magen och ett illamående. Inte ens när jag läste böckerna om pojken som kallades Det kände jag såhär.

Magdalena läser boken fantastiskt bra.

Jag är överväldigad. Äcklad. Imponerad. Avundsjuk. Inte avundsjuk för vad de går igenom – avundsjuk för den styrka denna kvinna måste besitta.

Alla borde lyssna på den boken. Jag ser Magsalena med andra ögon. Hon är inte längre en blåst blondin. Hon är en otrolig kvinna som lyckats komma tillbaka efter vad denna man utsatt henne för.

Jag har inte ens lyssnat på halva boken, och även idag – dagen efter har jag en klump i magen.

Lyssna på den!

Spisen kanske bör vara Sanna-förbjuden, eller vad tror ni?

Plötsligt måste man vara beredd överallt, för hon försöker komma upp till stående och väl där förstår hon inte att hon har långt till golvet…

Jag efterlyser en kurs i konsekvensanalys nu när hon tagit examen i kursen åla.

Avklarade kurser:
Äta bitar 15p
Åla 50p
Sitta, 85p blev ikke godkänd på examen så den får hon göra om.

Kurser som ligger närmst i tiden:
Krypa 100p
Stå 100p

Hon har mycket att göra. Finns knappt tid till lek… Mycket press!

Har inte ens hunnit kolla hotellet, men det ska vara centralt och fint.

Tror allt är packat till Sanna, hon verkar tycka det är kul. Hon studerar noga. Nu ska vi checka in bagage och få en lånevagn till Sanna, hoppas hon somnar snart. Intressant med första flygresan. Fick en rapport om att Fischer verkar ha det bra, han hade ylat ett tag efter lämning. Stackaren!

Vi hoppas ni får en lika underbar alla hjärtans dag som jag vet att vi kommer ha – i LONDON!!! ❤✈

Vi kommer hem imorgon efter lunch. Återkommer med bilder då.

Edit: sen vaknade jag upp från mitt dagdrömmeri och insåg att den man jag lever med starkt ogillar alla hjärtans dag och annat trams, jag sitter på Gustavsberg Hill och tittar på brasan och hör en snarkande hund. Det är det närmsta jag kommer London Förlåt, ni som blev lurade!